Ystads pedagoger delar med sig

Beautifully Simple

Clean and modern theme with smooth and pixel perfect design

Learn more

Easy Customizable

Over a hundred theme options ready to make your website unique

Learn more

Contact Form Ready

Built-In Contact Page with Google Maps is a standard for this theme

Learn more

Lustfyllt lärande för livet

Lustfyllt lärande för livet

Internet har gjort att världen har krympt. Vi har ständig tillgång till all världens fakta och information genom ett par knapptryckningar på datorn eller mobilen. Detta har även eleverna tillgång till. Det ställer nya och förändrade krav på oss pedagoger. Skolan ska inte handla om att  formulera uppgifter där svaret dyker upp efter en enkel googling. Eleverna är värda mer än så.

I och med teknikens och nätverkssamhällets utveckling har vi nya möjligheter att utmana eleverna och deras lärande. Skolan måste fånga möjligheterna. Hur utmanar och motiverar vi dem till att finna skolarbetet meningsfullt? Kan vi knyta an till deras vardag? Vilka färdigheter och förmågor behöver våra elever? Vi måste fråga oss själva vilken sorts elever vi vill ska lämna skolan.

Omvärldsbevakande och källkritiska elever
I och med att eleverna har tillgång till varsin dator har de möjlighet till ett konstant flöde av information. Eleverna blir världsmedborgare med kunskap om hur världen fungerar och vilka krafter som verkar. I ett klassrum med ständig omvärldsbevakning krävs fortlöpande diskussioner kring informationen och elevernas intryck. Vår roll som pedagoger blir att leda dem genom flödet och ha ett källkritiskt förhållningssätt till informationen.

Kreativa och aktiva elever
Genom att ge eleverna öppna, men tydliga, uppgifter och ett batteri av olika digitala verktyg öppnar vi upp för kreativitet hos eleverna.
Ett exempel: Istället för att låta eleverna räkna volym i en mattebok, kan de få uppgiften: Hur lång tid tar det att fylla en skål med vatten? Redovisa på valfritt sätt. Eleverna stimuleras på sin nivå. En del elever djupdyker i svåra matematiska beräkningar, medan andra nöjer sig med att redovisa tiden. Med de digitala verktygen kan de dokumentera experimentet och resultatet. Extra intressant hade du kunnat bli om de dessutom blev uppmanade att lägga sina resultat i en blogg och kommentera varandras inlägg.

Medvetna elever
Vi vill att eleverna som lämnar våra klassrum ska vara medvetna och undersökande. När allting finns så tillgängligt är det viktigt att eleverna blir medvetna om hur upphovsrätten fungerar. Vi behöver lotsa dem genom Creative Commons och delakulturen. Genom att webbpublicera tillsammans med eleverna får de helt andra mottagare än de som går förbi klassrumsväggen, och då kan vi som lärare initiera naturliga diskussioner kring upphovsrättsligt material. Är bilderna på Google fria att använda hur jag vill? Får jag publicera dem tillsammans med min text?

Stolta och arbetsglada elever
Glädjen och stoltheten över att veta att inte bara läraren och klasskompisarna har tagit del av mitt arbete är inte att förringa. Ett klipp på YouTube kan få flera hundra visningar. Ett skolval publicerat i klassbloggen med väljare runt om i Sverige kan motivera den mest motsträviga elev till att engagera sig i samhällskunskap. Att få besöka en djurpark och namnge en björn på grund av att klassen bloggar får vilken elev som helst att känna glädje över skolarbetet. En författarkommentar i bokbloggen motiverar eleverna att fortsätta skriva bokrecensioner på nätet. Ger vi eleverna meningsfulla uppgifter med tydliga mottagare får vi motiverade och stolta elever.

Och pedagogerna då?
Vi lärare måste börja tänka om. Gör vi inte förändringar i vårt arbetssätt kan vi  inte heller förvänta oss förändringar i resultat hos eleverna. Vi lärare måste organisera oss i arbetslag och ta del av varandras kompetenser. Vi måste sluta tänka i schemarutor och istället göra det som är bäst för våra elever. Vi måste vara modeller för det vi tycker att eleverna ska vara och göra. Vi måste samarbeta, dela med oss, inspirera, våga och vilja.

Walk the talk #FTW

Av:
Anki, Johan och Martin

Om paddagogik

Om paddagogik

De senaste åren har det hänt massor på IT-fronten, inte minst i skolan. Många skolor har satsat på 1-1, Ystad kör igång i höst om allt blir som det är tänkt. En dator-en elev. Plötsligt är tillgången på datorer inte ett problem. Lärarna kan fokusera på att skapa riktiga, lustfyllda uppgifter med riktiga mottagare. Hela världen finns i datorn.

Också nytt för i år är att många har satsat på iPads. Många av Skriva sig till läsning-pedagogerna har köpt in ett antal paddor för att använda i sin undervisning. Paddan kräver inga inloggningar eller väntetider, bara starta och kör. Att skriva texter på en padda och sedan publicera eller skriva ut går ju hur bra som helst.

Så långt allt väl. Men…

Jag provade själv iPads med en femteklass och kom fram till ett tveksamt ”nja”. Jag hittade inte formen för arbetet. För min del är det viktigt att arbetet eleverna utför är på riktigt. En grundtanke formad efter vår läroplan som mynnar ut i ett lustfyllt arbete med tydliga mottagare. Jag började som besatt att leta appar (program). Jag hittade en del bra som jag kunde använda som färdighetsträning i framför allt matematik. En lekfull färdighetsträning är alltid att föredra.

Men…

För mig blev det lite av ett jippo. Något som inte hängde ihop med det andra. Jag tycker att vi ska eftersträva en kontinuitet i undervisningen där så mycket som möjligt följer en tydlig röd tråd. Där misslyckades jag. Paddans appar blev inte en del av helheten. Som bäst kunde jag hitta delar som följde den enskilda elevens egen IUP. Inte så bara i och för sig, men detta kändes bara som en liten del.

Faran med att leta appar är vi låter dem styra vår undervisning på samma sätt som läromedlen har gjort i massor av år. Detta är ingen önskvärd utveckling. Vi behöver själva styra innehållet i enlighet med styrdokumenten och sedan se om några appar kan hjälpa eleverna på vägen mot målet. Här kommer Joachim Thornströms skolappar.nu väl till pass. I skrivande stund är sajten inte publicerad än, du kan istället gilla på Facebook.

Men.. Apparna får inte styra oss.

Jag ser fram emot en explosion av appar med bra interaktivt innehåll på svenska. Än så länge är utbudet på svenska ganska torftigt. Jag hoppas att läromedelsförlagen hänger på utvecklingen och skapar bra appar som hjälper eleverna att nå sina mål. Gärna uppdelade så vi inte behöver köpa hela paket, utan kan ladda ner vad vi behöver för stunden. Annars är risken att vi återigen blir beroende av förlagen. Vilket vi inte vill!

Slutligen:

Använd gärna appar, men glöm inte uppdraget.

Min egen dag!

Min egen dag!

När våra elever fick möjlighet att själva planera sin dag valde de att jobba med……. matte på datorn, skriva saga på datorn, göra ett bildspel på datorn….. så klart!

Hemkunskap är mer än att baka kolakakor

Hemkunskap är mer än att baka kolakakor

Förra året gick min klass i fyran. Jag hade en resurs i klassen. Bra tänkte jag, då kan jag passa på att ha hemkunskap redan i fyran, eftersom jag inte vet hur resurstilldelningen ser ut nästa år. Enligt timplanen ligger det i femman. (Vilken rebell jag är!)

Jag såg hemkunskap som ”bakkunskap”. Resursen gick iväg med en grupp/vecka och bakade något gott. Kärleksmums, kolakakor, neg…chokladbollar.

Skönt att ha betat av den där hemkunskapen…
Snacka om tjänstefel!

Lgr11:

Syfte: ”…utveckla sin förmåga att

  • planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,
  • hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och
  • värdera val och handlingar i hemmet och som konsument utifrån perspektivet hållbar utveckling.”

Dessutom finns det massor av punkter under det centrala innehållet. Dessa täcks knappast av att baka en plåt kolakakor.

Gör om , gör rätt.

Ganska snart stod det klart hur hemkunskapen skulle angripas. Det var min kollega Anki Demred som kläckte idén om en temavecka. Vi diskuterade fram och tillbaka hur det skulle läggas upp. Arbetet och diskussionerna mynnade ut i ett häfte. Tänk så bra det kan bli när vi samarbetar!

Nästa vecka är det dags. Eleverna ska sortera tvätt, tvätta fönster, källsortera, tänka på hushållsekonomi, planera maträtter, lära sig om matförvaring och mycket annat. Ska bli spännande att se om det blir så bra som jag hoppas.

Klart det blir!

Om du precis som jag tyckte att kolakakor=hemkunskap, får du gärna ladda hem häftet och använda i din undervisning.
Sharing is caring.

Med ipaden som skrivverktyg

Med ipaden som skrivverktyg

Nu har vi börjat använda ipads som skrivverktyg  i klassen när vi skriver texter. Eftersom jag själv använder mig av Mac hemma, trodde jag att vissa saker skulle gå smidigt tex lång batteritid, den korta starttiden och den automatiska sparfunktionen. Dock är ju en ipad en annan sak än en dator. Men än så länge har det fungerat bättre än väntat. Jag visade och berättade i ungefär en minut, sedan var barnen igång och skrev. Den extremt snabba starttiden är ju fantastisk i jämförelse med den låååånga tiden vi ägnar åt att starta en vanlig pc. Det känns så effektivt att kunna skriva direkt. Tänk så mycket tid vi ägnar åt att varmköra, logga in och vänta på att pc-datorerna blir klara att använda! En annan finurlig vinst är den automatiska sparfunktionen. Inget krångel här inte.

Sedan har vi ju bonusen med appar. Det finns ju faktiskt en del riktigt bra appar som kan träna både språk, minne, matte eller vad du vill.

Vi lär oss hela tiden om hur vi bäst kan använda paddorna. Än så länge känns det mycket positivt. Det är så enkelt.

Lyssna och se vad barnen tycker om paddorna:

http://www.ystad.se/ystadweb.nsf/AllDocuments/E574CC1ADBAB09E7C12571F4004250F6

 

 

 

Fredagskul

Fredagskul

Jag har fått möjlighet att låna ett par ipads fram till sommaren. Idag fick eleverna prova dem för första gången.  Idag var de mycket populära.

Jag är nyfiken på att se hur ipadsen kommer fungera som skrivverktyg. Om vi sedan hittar några roliga och bra appar, är det bara en bonus. Fortsättning följer.

http://ystad.se/ystadweb.nsf/AllDocuments/E574CC1ADBAB09E7C12571F4004250F6

 

ASL 2.0 – Upplägg 2011/2012

ASL 2.0 – Upplägg 2011/2012

Igår hade vi ett informationsmöte kring hur vi vill lägga upp arbetet med Skriva sig till läsning 2.0, som i fortsättningen får förkortningen ASL 2.0.

Vi började arbeta Tragetoninspirerat runt år 2005 och det känns skönt att äntligen ”sätta ner foten” och bestämma vad ASL 2.0 är i vår kommun. Vi har utgått från våra egna erfarenheter och även inspirerats av Erica Lövgren (Piteå) och Mona Wiklander (Sandviken) när vi bestämt förutsättningarna nästa läsår.

Följande gäller under läsåret 2011/2012 för dom pedagoger som vill delta:

Detta gör vi i förskoleklass:

  • Vi fokuserar på lek och lust när det gäller att skriva och läsa.
  • Vi låter barnen leka in bokstavsljuden (fonologisk medvetenhet t.ex. enligt Bornholmsmodellen).
  • Varje elev ”skriver” på datorn minst 2 gånger i veckan senast i januari.
  • Varje elev övar finmotoriken varje dag.
  • Fingersättning, händerna på rätt sida från början. Eleverna bör helst vara klara med “ABC på PC” i slutet av förskoleklassen.
  • Den största delen av arbetet med datorerna sker parvis.

Rekommendation:

  • Träna handalfabetet

Detta gör vi i åk 1-3:

  • Varje elev skriver på datorn 4-5 gånger i veckan.
  • Varje elev övar finmotoriken varje dag i åk 1. Efter behov i åk 2-3.
  • ViTal och Ljuda introduceras för alla elever i början av åk 1, och används alltid vid skrivning i ordbehandlingsprogram (Word).
  • Eleven ska alltid lyssna till texten först och träna på att själv korrigera sin egen text när han/hon skriver i ordbehandlingsprogram (Word).
  • Elevens texter rättas alltid tillsammans med eleven (gärna med rättad text undertill).
  • När texten är klar och eleven har lyssnat på den igen så får de skriva ut den.
  • Fortsatt fingersättningsträning vid behov tills man kan.
  • Ingen traditionell bokstavsträning i åk 1. I åk 2 rekommenderas Erica Lövgrens metod för för att öva in bokstavsformer.
  • Arbete parvis höstterminen i åk 1, därefter parvis eller individuellt.
  • Inkludera istället för att exkludera. Specialläraren i klassrummet så mycket som möjligt (med utgångspunkt i elevernas behov).

Rekommendationer:

  • Arbete i stationer rekommenderas.
  • Lusten att läsa är mycket viktigt. Lästräning med nivåanpassad skönlitteratur föredras.
  • Gemensam läsebok och arbetsbok rekommenderas inte.
  • Träna handalfabetet.

Förslag på digitala verktyg att använda:

  • Ordbehandlingsprogram (Word) + ViTal och Ljuda
  • ABC på PC
  • Today´s Meet
  • PhotoStory
  • Storybird
  • PowerPoint
  • Glogster
  • Wordle
  • Kamera för foto och film
  • Blogg
  • Mejl
  • YouTube
  • Skolstil

Pedogogerna som ingår i projektet ska:

  • Delta på 4 st obligatoriska möten (3 h/gång) under läsåret.
  • Skriva i bloggen ”Vi lär varandra”, minst en gång i månaden.

Stödresurs

Helena Persson kommer att ha 20% av sin tjänst till ”Skriva sig till läsning 2.0”, för inspiration och stöd till deltagande pedagoger och arbetslag. Joachim Thornström fortsätter samordna arbetet och håller i workshops kring digitala verktyg.

Skriva sig till läsning

Skriva sig till läsning

Nu i slutet av förskoleklassen får barnen träna på Abc på pc och dom fixar det faktiskt jättebra, en hel del har redan fått diplom.

Dom tycker framförallt det är roligt.

 

Våren är här!

Våren är här!

Alla elever i årskurs 3 på Ängaskolan har gjort egna små bildspel. De har lärt sig att koppla kamera till dator, föra över bilder, animoto, samarbete, fotografera, skriva och se detaljer runt omkring sig. Njut!

Träff i Skriva sig till läsning 2.0

Träff i Skriva sig till läsning 2.0

Kul att träffas igen!

Vi berättade lite kort för varandra om vad vi gjort sedan sist. Det har skrivits sagor, Todays Meet, skrivit brev, gjort böcker, känt saknaden av tillgången till nätade datorer, nationella prov – delvis med datorn, jobbat med film och animoto, använt photostory mm.

Målet är att eleverna i förskoleklass ”skriver” på datorn minst två gånger varje vecka.

Målet är att eleverna fr o m klass 1 ska skriva på datorn (och senare för hand) varje dag.

Det underlättar arbetet i klassrummet att ha olika stationer.

Motorikträning i klassrummet är mycket viktigt. (Ett tips är att köpa in ett lager och plocka fram efter hand!)

Ingen gemensam läsebok i klass 1!

Man bör träna på bokstavsljuden från förskoleklass, men vänta med att träna sig på att forma bokstäverna till årskurs två.

Det kan vara bra att även träna handalfabetet.

Man bör träna fingersättning redan från förskoleklass. (Eller åtminstone träna eleverna i att använda båda händerna!)

Specialläraren bör så långt som möjligt finnas med inne i klasserna.

I förskoleklass och klass 1 rättar vi i princip ingenting. Här är det viktigast att få fram elevernas skrivglädje. Vi börjar rätta efterhand som eleverna själv börjar fråga och visa intresse för hur orden stavas.